Hur rör sig tankarna i mitt huvud? Jag vet faktiskt inte. Jag är superglad över att jag ska bli moster, men jag har väldigt svåt att beskriva känslan. Det är ju liksom inget som händer varje dag. Min lilla storasyster. Jag har kollat mycket på filmer från när vi var små de senaste veckorna. Och nu helt plötsligt är det vi som ska ha barn (haha vi). Det är en ny generation som börjar i vår familj nu.
Många frågar hur det känns för mig. Min svar blir jämt, "Det ska bli kul, spännande". Jag vet liksom inte vad jag ska säga. Det är en sån stor omständning. Det är en stor grej det här och jag har fortfarande svårt att fatta det. Det har liksom varit ett levande barn i min systers mage. Man blir själv som ett barn igen. "Hur har det gått till?" Haha.

Det var i början av juli de berättade för oss att de ska ha barn. Jag kommer inte riktigt ihåg om jag sa någonting. Jag tror inte att jag gjorde det. Satt bara och gapande. Sen började tårarna rinna. Glädjetårar! Men det var nog mest för att Matilda började gråta. Det var kul att se alla andras reaktioner också. Fick inte berätta för någon på en gång men hallå? Hur skulle jag kunna hålla mig. Träffade Frida dagen efter och jag berättade såklart för henne på en gång. När jag var med Josefin frågade hon mig faktikst om inte Matilda & John skulle ha barn snart. Det kunde jag ju inte ljuga om. Att se deras kompisars miner när de berättade det för dom var skrattretande! Ögonen såg ut som tefat och enorma leenden sprack upp i deras ansikten! Haha härligt!

Det är kul att alla är så engagerade i det här! Och jag tycker att det är roligt att svara på frågor när folk undrar något.

Jag tror, eller jag vet att ni, Matilda & John, kommer bli superbra föräldrar!
Puss, älskar er!


Foto: Lena Svanold