Vi hade sol en dag! Den sken.

det skulle vart du...

♥

♥

Måste styra upp det här snart va!?

Oh hush now child, the town's asleep, but only for a while
Oh let this sweet little lullaby rock you too sleep before daybreak
The traffic lights they glow, the streets outside all have turned cold
Only this sweet little lullaby keep you warm and help you ride out the storm

I once was like you, my world was green my eyes were blue
I heard a sweet little lullaby playing through now I’m singing it to you

The world can kick you round, can bruise you up might even beat you down
So here's a sweet little lullaby to keep the monsters gone, make sure you pass it on

The road might be long it may turn it may bend 
But you can rest your mind cause you're far from the pain
Dream away, dream away, 'til the morning come clear
When you wake up, I’ll still be here, I’ll still be here

A little lullaby for you to get you through the night
A little lullaby for you to make you feel alright
A lullaby for you


Där din skatt är, där ska också ditt hjärta vara.

Kom visst av mig i uppdaterandet av bilder från Cypern, övrigt bloggande också för det delen.. Men vi hade en lite insident med en bomb och en helt jävla bombad "man". Och sen så jobbar jag varje dag också. Har jobbat i tio dagar i rad nu. Två dagar kvar sen har jag en ledig dag. Idag jobbade jag i tolv timmar, från åtta på morgonen till åtta på kvällen. Klirr i kassan!
Snart är det min födelsedag också. Fyller år på tisdag så på lördag blir det partaj här på Ankan. Inte för att det inte brukar vara det. Men nu har vi en bättre anledning att dynga ner oss, så vi inte TÖRK UT!

Aja, nähe. Snakkes på söndag!'

Et lite sted, en håndfull fred
slengt ut blant vidder og fjord

Mitt lille land
Der høye fjell står plantet
mellom hus og mennesker og ord
Og der stillhet og drømmer gror
Som et ekko i karrig jord

Mitt lille land
Der havet stryker mildt og mykt
som kjærtegn fra kyst til kyst

Mitt lille land
Der stjerner glir forbi
og blir et landskap når det blir lyst
mens natten står blek og tyst

Mitt lille land
Et lite sted en håndfull fred
slengt ut blant vidder og fjord

Mitt lille land
Der høye fjell står plantet
mellom hus og mennesker og ord
Og der stillhet og drømmer gror
Som et ekko i karrig jord

1. Där det hände.
2. Där jag bor.
3. Där jag jobbar.

Ja nu har jag i alla fall något att berätta för barnbarnen...
Täkte skriva världens inlägg om detta. Men vad fan ska jag skriva. Det har liksom aldrig funnits i vår livsbild att något sånt här kunde hända oss. Det finns liksom inte. Jag har aldrig varit riktigt rädd i hela mitt liv, för jag har aldrig haft en anledning att vara det. Vad har hänt i mitt liv som har varit otäckt? Detta är ju helt sjukt. 
Stod på jobbet på Byporten och hörde en smäll, det går inte att beskriva ljudet, det var mer som ett brak. Alla som befann sig på Byporten stannade upp och bara stirrade på varandra. Ingen förstod vad det var och det tog cirka tio minuter innan vi visste vad det var. Telekiosken var de smartste och var de första som stängde. Så började butik efter butik också stänga, vi också. Och sen evakuerade securitas hela Byporten. Jag hade gråten i halsen under hela tiden. Ville bara springa fram och krama någon som kändes trygg. Skakade alvarligt talat. Sen att man befann sig i ett köpcenter precis vid Oslo S & Aftenposten, riktiga måltavlor. 
Tog mig hem på skakiga ben, satte mig nere på trappan med alla andra och började lipa. Vi var ett gäng nere på gården. Det hände väll inte så mycket under kvällen egentligen. Vi satt väll mest och kollade nyheter. 
Säger bara fy fan, fy fan. Skulle kunna skriva om hur jävla förbannad jag är, men det gör jag inte. Avskyvärda idiot!