3 September 17:30

Nu har jag precis lyssnat på en väldigt bra och gripand bok. "En blomma i afrikas öken". En sann berättelse av och om somaliska kvinnan Waris Dirie. Det som står nedan är hennes egna ord som jag har skrivit ner från boken. Alltså inte mina enga. Det enda är att jag blir vädigt berörd av det och tycker det här hemskt.



"Jag förstår vilken oerhörd styrka de somaliska kvinnorna måste besitta för att kunna bära den börda som de gör bara för att de är kvinnor. Som en kvinna boende i västvärlden fick jag kämpa för att klara av der jag måste göra, och vissa dagar trodde jag inte att jag skulle överleva - till exempel när jag försökte skura golv på McDonalds, när mina menssmärtor var så hemska att jag trodde jag skulle svimma. Jag hade genomgått en operation för att öppana upp mina ihopsydda könsorgan så att jag skulle kunna kissa normalt. Jag hade vaggat fram, gravid i nionde månaden och tagit tunnelbanan till Harlem, gått i trappor och handlat på marknaden. Jag hade haft värkar i tre dygn och jag hade trott att jag skulle dö i förlossningsrummet mitt framför ögonen på läkarna."

"Sanningen är att det är jag som är lyckligt lottad. Hur var det med den där flickan i bushen, hon som gick mil efter mil för att vattna sina gätter, hedan hon hade sådana menssmärtor att hon knappt kune gå upprätt? Eller med hustrun som skulle sys ihop igen med nål och tråd precis som ett klädesplagg så snart hon hade fött ett barn, bara för att hennes vagina även i fortsättningen skulle vara tillräckligt trång för att passa hennes man. Eller kvinnan som i nionde månaden är ute på jakt efter mat i öknen till de andra elva barnen som svälter? Vad händer med den nya hustrun som fortfarande är ihopsydd när det är dags för hennes första barn att födas? Vad händer när hon går ut i öknen alldeles ensam och försöker föda barnet på egen hand? Tyvärr vet jag svaret på den frågan: Många förblöder, och om de har tur så hittar deras män dem innan gamarna och hyenorna gör det."

"I hela mitt liv har jag försökt hitta ett skäl till omskärelsen. Om jag hade kunnat komma på ett bra skäl hade jag kanske kunnat acceptera vad de gjorde mig. Men jag kan inte tänka ut något skäl. Ju längre jag försökte utan att lyckas, desto argare blev jag.Det handlar inte om hundratals och inte om tusentals, utan om miljontals flickor som måste leva med det och som också dör av det"

"Kvinnlig omskärelse är den förhärskade sedvänjan i 28 länder i Afrika. Omskärelse har utförts på omkring 130 miljoner kvinnor och flickor. Minst två miljoner flickor riskerar varje år att bli nästa offer - vilket betyder 6000 varje dag. Operationerna utförs i regel uder primitiva  förhållanden av en barnmorska eller en bykvinna. De snvänder ingen bedövning. De skär i flickorna med allehanda instrument som de kan få tag i: rakblad, knivar, saxar, trasigt glas, vassa stenar - och i vissa områden - sina egna tänder. Ingreppets omfattning varierar beroende på geografiskt läge och kulturell tradition. Minst skada geravlägsnandet av "huvan" på klitoris, vilket hindrar kvinnan från att någonsin kunna njuta av sex. I andra ändan av denna skala ligger infibulation, som utförs på 90% av flickorna i Somalia. Infibulationens följdverkninger innefattar omedelbar chockverkan, infektion, skador på urinröret och analöppningen, ärrbildningar, stelkramp, blåskatarr, blodförgiftning, HIV och hepatit B. Långvariga koplikationer är bland annat kroniska och återkommande urin och bäckeninfektioner som kan leda till sterilit, cystor och varblölder kring blygden, plågsamma neuromer, menstruationssmärtor, ansamling av menstruationsblod i underlivet, frigitet, depression och död."

"Faktum är att antalet flickor som stympas växeristället för att minska. Det stora antalet afrikaner som har emigrerat till europa och USA har tagit sedvänjan med sig. Der federala "Centers for Disease Control and Preuention" har upptäckt att 27000 kvinnor i staten New York har fått proceduren utförd eller kommer att få den utförd. Av den anledningen är det många stater som lagstiftar om förbud mot kvinnlig könsstympning. Man anser att det krävs speciallagar för att skydda barn som löper risk att bli utsatta för det, eftersom deras familjer annars kommer att hävda att det är deras "religösa rättigheter" att stympa sina söttrar. Ofta samlar man bland en afrikansk koloni i USA ihop pengar för att en person som zigenarkvinnan ska kunna flyga från Afrika till Amerika för att utföra omskärelser. Hon omskär då en hel grupp med småflickor på samma gång. Om man inte kan lösa det på det sättet tar familjen saken i egna händer. En far i New York City skruvade upp ljudet på stereon så att grannarna inte skulle höra skriken. Därefter skar han av sin dotters könsdelar med en kökskniv."

"I mer än fyratusen år har kvinnor stympas i afrikanska kulturer. Eftersom omskärelse görs på så gott som alla kvinnor i de muslimska länderna tror många att Koranen kräver detta. Det förhåller sig emellertid inte på det sättet. Varken i Koranen eller i Bibeln sägs det någonting om att man ska skära i kvinnor för att behaga Gud. Det handlar inte om något annat än att männen kräver och befrämjar det - okunniga och själviska män - därför att de vill försäkra sig om att de äger rätten till sina kvinnors sexualitet. De kräver att deras fruar ska vara omskurna. Kvinnorna fogar sig och låter omskära sina döttrar, eftersom de är rädda att döttrarna annars inte blir gifta. En kvinna som inte är omskuren betraktas som oren, övererotisk och omäjlig att gifta bort. I en nomadkultur finns det inte plats för en ogift kvinna, så mödrarna tycker att det är deras plikt att se till att ge döttrarna det allra bästa. Kanske ungefär på samma sätt som en västerlänsk familj som anser att det är deras plikt att skicka sin dotter till en bra skola. Det finns inga andra skäl till att miljontals flickor stympas varje än än okunnighet och vidskepelse. De smärtor, det lidandet och alla dödsfall som följer i omskärelsens spår är mer än skäl nog till att det får ett slut."



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0