Såg nyss på "Marley and me". Det är en sån jäkla härlig film alltså . Ingen film som bara handlar om en massa larviga kärleksbekymmer. En helt vanlig familj med en hund. Som vi typ. Fast vi bor inte i Miami tyvärr.

Ingenting slår att uppfostra sin första hund. Glädjen att gå ute i friska luften och kasta pinnar. Att njuta av ögonblicket med sin bästa kompis. En hund behöver inte fina bilar, stora hus eller deignerkläder. De bryr sig inte om du är rik, fattig, klipsk, trög, smart eller dum. Ge honom ditt hjärta så kommer han att ge dig sitt. Hur många människor kan man säga det om? Hur många får en att känna sig speciell. Hur många människor får dig att känna dig märkvärdig?
Inte många.
♥









♥