Dåså, då var det gjort. Det gjorde faktiskt inte ont. Nästan helt smärtfritt. Klart att det stack lite oså. Man jag trodde ju liksom att det skulle göra riktigt ont. Med tanke på hur ont det gör bara man nyper lite i armen. Då gör det ju förbannat ont. Tokigt det där. Jag har i alla fall fått det som jag har velat ha i över två år. Det är bra, mycket bra! Och snyggt blev det också! Wie! Mamma & pappa är dock inte lika glada. Dom båda hatar tatueringar. Men jag bestämmer ju själv så som har inte så mycket att säga till om. De försöker bara övertala mig att inte göra det. Men det kommer fler!