Sorry men jag orkar inte uppdatera något just nu. Är inne i en Sims period och då har jag helt enkelt inte tid.. höhö! Jag har heller ingen skrivlust. Vet inte vad det beror på men så äre. Fast på söndag så lär det ju komma en rejäl uppdatering tror jag i alla fall. Men har ingen ork nu helt enkelt.

Aja men, men. Hur som helst så tycker jag om er väldigt mycket ska ni veta!

Så som vi använder en spegel för att studera vårt yttre. En spegel reflekterar den synliga verkligheten utan att döma den. Den visar det vackra och det fula, det angenäma och det mindre angenäma. Något annat kan den inte göra. Vi kan ställa den åt sidan eller förstöra den om vi inte tycker om vår spegelbild, men att göra så ändrar inget i vårt utseende.
Många människor är rädda för att konfronteras med sin inre verklighet; de kan ju hitta fula eller otrevliga sidor hos sig sjävla. De låtsas känna sig själva, ofta tror de att de verkligen gör det. De slösar enorma mängder energi på att uppehålla en falsk fasad; ju falskare den är, desto mer desperat försvarar  de den och desto större är den underliggande rädslan. Varje gång man försöker försvara eller förneka den underliggande osäkerheten avslöjas den mer än den döljs. Resultatet blir rädsla, trångsynthet, undertryckta känslor, inskränkthet och en känsla av isolering, och den sanna verkligheten förblir okänd. 
Förvånansvrt nog, lär vi oss att acceptera och älska oss själva först när vi slutar försöka dölja och gömma oss från vår inre verklighet. Det enda vi kan dela med andra är de sidor vi har upptäckt och accepterat hos oss själva, och det enda vi kan förändra är det vi har studerat grundligt och som vi har erkänt vara i behov av förändring.
Att utforska sig själv kan vara riskabelt ibland. Nyvunna perspektiv kan vända upp och ner på gamla vanor. och attityder, och kan skaka våra trossystem i grunden. Detta är dock ett nödvändigt steg i varje förvandlingsprocess.
"Belöningen" för en sådan inre reningsprocess är stora. Varje gång vi avslöjar och släpper en av våra illusioner, kommer vi ett steg närmare våra egna sanna, gränslösa och varaktiga själv. Vad vi ger upp och förlorar i denna process har aldrig varit riktigt vårt; det som förstörs har aldrig varit rotat i vårt sanna väsen. Genom att ge upp kommer du till den stilla plats i dig själv där du och stillheten är ett; du kommer hem och du och ditt hem är ett.

Är du redo att se på din situation som den är? Du han en möjlighet att befria dig genom att påbörja den nödvändiga situationen, antingen med berörda människor eller med dig själv.
Du är nu redo att ta emot allt och ge allt. Det finns bara en röst värd att lyssna till, och det är din egen. Du ordnar ditt liv och förbereder den nya början. Du vilar i ditt  eget centrum. Du njuter av din ensamhet, Du kan sluta vara ensam när du önskar det, för du är nu redo för miraklet i ditt liv. Du kommer att leva helt och fullt. Du släpper fram och erkänner, följer och accepterar viljan som du har i ditt liv, som avslöjar sig för dig ster för steg. Det är du som bestämmer över ditt liv. Allt som sker i ditt liv är till det bästa. Det är alltid mörkt strax före gryningen och varje utmaningdu möter hjälper dig att växa. Varje storm stärker dina rötter. Du är en strålande varelse fylld av ljus och kärlek. Du ska älska livet och älska dig själv. Din öppenhet och livskraft gör dig vacker. Att avsluta det gamla gör dig fri inför det nya. Det enda du har att göra är att njuta av vad livet erbjuder. Och livet ger dig allt du behöver för att vara lycklig. Varje problem inehåller sin egen lösning. För allt förstörs nämligen inte på grund av problemen. Allt förstörs för att man slutar lösa dem.
Du är älskad just därför att du är som du är. Det är du som reder ut ditt liv.

Utsidan ger insidan en chans. Insidan ger utsidan sin glans.

Var uppmärksam på din inre stillhet. Du uppnår den utan någon kamp, utan någon ansträngning. Den blommar ur din tillit.
Finns det någon anledning för dig att tvivla på dig själv? Tvivlar du fortfarande på dina egna förmågor?
Att vara sann mot sig själv innebär att stå för sin egen sanning också inför det största motståndet. Lita till din kraft och håll på din rätt i den nuvarande siuationen.

Om du är redo att acceptera allt du finner inom dig själv kommer du att kunna gå igenom allt med en djup känslighet, uppmärksamhet, kärlek och förståelse.
Vilka områden i ditt liv skulle du vilja leva ut mer fullständigt? Vad har i det förflutna hindrat dig från att göra det? Är du redo att ta itu med detta på nytt?
Ta in allt med större uppmärksamhet. Ofta upplever vi känslor som kärlek, songsenhet, smärta raseri eller rädsla som hinder bara för att vi aldrig lärt oss att använda sem som potensiell energi.

Att lära sig är att finna vad du redan vet.
Handling är att visa att du vet.
Att undervisa är att låta andra få veta att de vet detta lika bra som du.

Förändringar tvingar vissa människor att fly. Endast då kan man hoppas på att lättare tider kommer. En kamp mellan det som existerar och det som ännu inte finns. Trots allt kan människan tragiskt nog inte välja prövningar. Vi kan bara väjla hur vi ska ställa oss när ödet kallar. Det innebär krav. Man får göra sånt som strider mot ens natur. Men målet är inget mindre än självbevarelse.

Amor
Vincit Omenia
et nos
Cadamus
Amor

Gick hem från skolan på grun av huvudverk. Jag vet att jag egentligen borde gå på matten men vi har världens längsta håla och det känns lite meningslöst att sitta där när jag vet att jag ändå inte kommer göra ett skit. Det funkar inte att ha matte sista timmen. Varför får min klass jämt ett så kassa tider när det jäller det ämnet som vi har svårast för? Det suger verkligen. Man ska inte ha det så sent. Det sa en gammal lärare. Och han vet, han vet!
Aja, men men...
Idag kan man säga att imorgon är det fredag! Wiiie!


För övrigt kom jag och tänka på hur omogna och vissa människor är. Nämner inga namn. Eller de kanske inte är det men hur de beter sig ibland alltså. Fy! Man kan ju tycka att en del borde mogna lite och växa upp snart.
Tycker jag i alla fall... Här anstränger man sig för fullt. Men nahe, det får man inte ut något av.

Föresten, vad vill du? Har du något du vill säga/fråga så gör det då för fan! Börjar blir lite smått irriterad...

Fan säger jag bara! Jävla skit alltså! Varför just jag? Varför måste jag vara så jävla trög? Jag vill vara smart. Jag vill klara av det. Det kommer jag aldrig göra. Jag vill förstå. Men jag fattar ju inte. Det spelar ingen roll hur många gånger de förklarar. Jag kommer aldrig förstå. Okej, jag har dålig inställning. Men det är lite svårt att tänka posetivt när man ändå inte har någon användning för det i framtiden. Det är ju bara slöseri med tid liksom. Jag blir bara sur och det går ut över alla andra. Jag blir dryg och tystlåten. Det blir för mycket. Jag vill ju så gärna. Jag försöker och försöker gång på gång. Men jag kan verkligen inte. Fan jävla skit! Varför ska man slösa bort en hel onsdagskväll på något man inte förstår? Finns ju bättre saker att göra på den tiden liksom. Och det är inte att plugga matte!

Skola på morgonen. Redovisade min bok (som jag inte läst) på engelskan. Hade sen prov i körkortsteori. Åkte sen förbi Sarah för att hämta Cornys biljett till gymnasiefesten. Tog en sväng förbi Becca också. Åkte hem till mamma och gick ut med Anton. Skrev en en del sen och kollade på Svensson Svensson - filmen.
Jag blev sjukt jävla arg när allt jag hade skrivit ner i bloggen bara försvann. Jävla skit! Oså var jag tvungen att skriva om allt igen.

Drog mig sen bort till Cornelia där hon, Ida, Lisa & Lina befann sig. De hade fixat en tacopaj som var sjukt god måste jag säga! Bilder kommer på måndag. Lämnade kvar min kamera hos Cornelia.
Bästa citatet under kvällen var "Fan vad tråkigt att vara en fisk, egentligen". Haha, precis när det är helt tyst också.
Vid halv elva ungefär så begav vi oss ner till stan. Gymnasiefest på stadt. Väldigt, väldigt tråkigt om jag ska vara ärlig. Väldigt mycket fjortisar som jag blev sjukt förbannad på, idioter som dansar in i folk hela tiden. Gav dom armbågen i magen! Bandet sög stenhårt också! Alltså, dom såg ju värsta coola ut så man trodde ju att dom skulle sjunga något bra liksom. Dom var från göteborg, sjöng på skånska (?) och lät som Timbuktu typ. Väldigt dåligt. Efter att bandet hade spelat klart så smsade jag Elin för att höra vart hon befann sig. Och yes hon var på palladium! Precis dit jag ville. Hellre ha kul där med en person är att stanna kvar på stadt och ha tråkigt med hundra! Huhu. Vi tog oss varsin drink och sen blev det dans! Försökte även snacka lite allvar med en viss person men det var visst något som druckit lite för mycket. Så den var ganska meningslöst. Det gick in genom ena örat och ut genom det andra. Men det är klart som fan att jag forfarande är sur. Man gör inte så som du gjorde... Aja! Spelar ju inte så stor roll nu ändå liksom.
Åkte hem och sov. Sjukt skönt! 

Fick precis hem datorn så nu får det bli att uppdatera som fan!

Okej fredag börjar vi med! Hoppade över engelskan. Det skulle kännas rätt så meningslöst att gå dit när man har förhör på ord som man inte har pluggat till för fem öre och som man inte kan.
Gick på körkortsteorin i alla fall. Snackade alkohol. Det var lite småkul tyckte jag. Vi såg dock på ett filmklipp som nästan fick mig att börja tjuta. :'( Men, men.. Han avslutade med att säga "Sup inte för mycket nu." Haha! Det var ju just det man skulle göra under kvällen.

Åkte hem till mamma, tände en brasa, satt och myste och kollade på det sista jag hade kvar av Lost. Bytte om, Frida for förbi med cykeln oså gick vi bort till Yohanna där vi skulle fixa till oss. Lånade färg från skolan oså. För jag skulle ju vara Mel B då va! Och det är sjukt hur snygg jag var alltså! HAHA herregud!
Efter det gick jag, Frida, Yohanna, Lisa & Emilia hem till Jeffan där det var förferre!
Bussen gick vid halv sju ut till Ankarsrum. Dags för CC-fest!  Blev förbannat på allt folk som kasta pizza under middan.. Väx upp någon gång tack! Men för övrigt var det kul. Dock så åkte jag och Frida hem rätt så tidigt men det var rätt så skönt ändå. Duscha på en gång för att få bort färgen. Sen sov jag gott!
Ett stort Tack till CC!



Vaknade upp på lördagen. Huvudet mådde inte så värst bra alltså! Jag mådde smått illa också men det gick över efter en lång dusch.
Fram mot tre, eller vad klockan nu var så, dök J upp. Glodde en del på tv sen så gick vi hem till mamma där det vankades mat. Hemmagjord pizza. Inte min favvomat precis. Fast den var god. Jag fick dock inte i mig så mycket.
Det fick bli mycket tv under kvällen. Myste en del också. Vid typ halv tolv åkte du hem och jag somnade på två sekunder med ett leende på läpparna.

Söndag och jag var inne hela dagen lång! Lyssnade på massa musik, skrev en del och såg på ensam mamma söker.

Ingen helg man kan klaga på enligt mig! Kuligt :)

Puss

Skola, jahaja... Alltså vad har vi egentligen svenska och mediakunskap för? Vi gör ju absolut ingenting! Svenska och vad gjorde vi? Eller vad skulle vi göra? Det äre ju inte en ända i klassen som vet. Vi har sååå bra koll och Mogge förklarar väääldigt bra! Mediakunskap och filmanalysen skulle lämnas in idag. Men nahe, det var ingen som gjorde det. Tyå bara en som är klar. Andra har knappt börjat. Jag kämpar på men det är inte det lättaste när man tycker att det är så förbannat tråkigt. Det känns så meningslöst att sitta där när man ändå inte får något gjort. Snackar bara en massa skit. Idag var dagens ämne rasism... Mogge var ju men i samtalet och bryr sig inte om om vi jobbar eller inte. Herregud! Kunde lika gärna ha skippat skolan idag liksom. Vi gör inget vettigt ändå. Fifän!

AJA!

Måndag och skola igen. Körkortsteori och sen körsång. Frida kom fram till att mina underarmar är väldigt tunna. Haha.
Skulle ju ha haft idrott och matte också men jag och Frida hoppade över det och gick istället en runda på stan. Tog oss en fika på tant grön. Sen iväg hem till mig för att lämna väskorna och fortsatte sen vidare till Tre-T. Sola, sola, sola! NICE! I ansiktet blev jag dock bara röd och fick en massa fräknar. Men, men... det ska ju vara charmigt har jag hört.
Gick hem till mig igen efter det. Frida åkte hem. Färgade håret på mig oså. Det blev mycket bra! Tycker jag då va.

Fredagen började med att jag gick upp vid halv nio. Åkte iväg till jobbet typ kvart över. Tog dock en sväng in på Coop först. Kan ju inte påstå att det var en härlig cykeltur precis.. Motvind, det haglade som fan och det slog ju mig i ansiktet. AJ! Kom tillslut fram. Hade en massa problem med dörren som inte ville öppna sig, trög som den är. Men fick upp den efter ett tag. Sen fick jag ännu mera problem med själv huvuddörren. Det var ännu trögare. Men det gick efter en stund det också. Jobba jobba.. Matilda kom vid ett så då fick jag lite sällskap de sista två timmarna.
Slutade alltså vid tre. Kom hem till mamma där pappa, Alice & Clara väntade. Vi tog bilen ut till Mörtvik för att träffa vårt kusinbarn Kerstin. Sju veckor gammal och sjukt söt!

Åkte hem igen. Cyklade ner till Mc Donals för att hämta mitt vin.
Hem igen efter det. Hann knappt komma innanför dörren då Elin ringer och säger att jag måste åka bort till Shell för att hämta palladiumbiljetter av Alex. Så opp på cykeln igen. Haha det var ett jävla farande på mig alltså!
Efter maten hos mamma åkte jag hem till pappa där vi skulle hänga innan palladium. Elin anlände typ vid tjugo över åtta och vi började pröva lite kläder oså. Efter en stund kom även Sarah, Max & Ida. Mycket trevligt tycker jag!

Dock mindre trevligt när vi skulle dra ner till stan. Cyklade genom stadsparken. "Akta, här är det nog halt" Säger Elin, som jag skjutsade, när vi började närma oss planket. Och det var en jävla tur att hon sa det, för jag cyklade på gräset istället. Fast det gjorde ju inte Sarah och Ida som båda vurpade båda två. Fy alltså! Inge kul det där för dom kunde inte hänga med till palladium. Sarah slog sig en massa & Idas mobil åkte i vattnet. :/ Väldigt tråkigt det där!
Men det blev palladium för mig, Elin & Max iaf. Dansa, dansa, dansa!

Elin & Max skulle röka och jag hängde med ut. Och vad är det första man ser? ALLTSÅ HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAH! Förlåt om jag är lite ytlig nu men hur fan klär sig vissa människor alltså? Dom såg seriöst ut som två horor på turné!  Fy fan vad jag garvade alltså! Ja man kan ju undra vad fan dom tänker med! HERREGUD! Okej Halloween, menne de var verkligen inte utklädda alltså! HAHA! Ah det känns ju jävlig bra att det inte blev till det bättre iaf!
Aja! In och dansa igen! Fick i mig ett par drinkar. Sen keka jag pizza och drog hem.



____________________________________________


Vaknade upp på lördagen men världens huvudverk. Men efter en tablett och en dusch så blev det bra igen!

Kalas på G.. Började med att dricka lite champange i trädgården när alla hade anlänt. Tipsprommenad runt om i kvarteret där alla frågorna handlade om födelsebarnet moster Mona-Pia herself! Jag och min andra moster Marie var på lag och hade alla rätt! Wöööw! Så proffsig man är! Mat efter det. Förrätt, varmrätt och efterrätt! Och sen en tårta på det! Snacka om att man var gaaaanska så mätt alltså! Fifän.

Och nu har jag bestämt mig för att aldrig mer berätta något för någon i min familj! Skvallerfamiljen nummer ett säger jag bara! Säger man något till nån så tar det tre sekunder och så vet alla om det sen. Man kan inte hålla något hemligt. John och Matilda är ju värst! Skvallertanter! Haha! ;)